Nu kan du höra Johan Bertilsson, han som visade vägen för Degerfors i cupmatchen borta mot Hässleholm, berätta om sina mål. ”Berra” nickade, för ovanlighetens skull, in första målet, placerade in det andra i samband med ett friläge.
På bilden ser du Bertilsson i mitten. Han omges av de båda andra målgörarna, till vänster Mano Garcia och till höger Johan Pettersson.
Konstigt nog blev det så efter tisdagskvällens mycket stabila 4-0-seger borta mot Hässleholm; problem i ett längre perspektiv för Degerfors IF-tränaren Janne Stahre.
Vi tar lite kort om matchen först: det var positivt att DIF vann, också positivt att det blev fyra mål framåt och inget bakåt. Och att det inte ”duttades” och krånglades som mot Limhamn/Bunkeflo i lördags. Degerfors såg då i vissa stunder ut som ett damlag från 1970-talet – jag ber de damer som var med på den tiden och eventuellt såg DIF:s tafflighet i lördags om ursäkt om ni känner er kränkta av att jämföras med ett Degerfors IF som betedde sig så… pojklagsaktigt. Ursäkta att vi finns till, liksom; jag gör inget – då gör jag inget fel. Typexemplet på att den som inget gör riskerar inte heller att göra något fel. Fast det är då det oftast blir som mest fel.
Men – fortfarande måste de här kvaliteterna visas mot superettanmotstånd. Hässleholm är trots allt ett fjärdedivisionslag. Jag tror hur som helst att Segern betyder mycket för spelare med tilltufsat och sargat självförtroende efter den knackiga starten.
Så Stahres problem; plötsligt har han en enda given spelare i startelvan: målvakten Simon Nurme. Och möjligtvis mittbacken Magnus Tappert. Men sedan finns det konkurrens på alla positioner – även om jag tror att det blir väldigt svårt att plocka bort Johan Bertilsson efter hans utmärkta start på säsongen.
Mot Hässleholm behövde han inte tveka, Yankuba Ceesay behövde vila den knäskada som han kände av redan i lördags – och fick nu göra det. Men när han är tillbaka blir det knivskarp kamp om platserna. Andreas Holmberg närmar sig allt mer riktigt bra form efter skadeuppehåll. Erik Nilsson kan vara en framtidsman, redan en hyfsad mittfältare med superettanmått mätt. Och Christophe Lallet är i sina bästa stunder väldigt bra (jag pratar nu om bänkspelarna). Dessutom Johan Pettersson – som kom in och gjorde mål.
16 spelare, fyra blir utanför plats i startelvan. Ja du, Stahre – här får verkligen du och övriga i tränarstaben något att bita i.
Mitt förslag, om alla är friska och skadefria inför tisdagsmatchen i serien borta mot Örgryte: Simon Nurme i mål, förstås. En backlinje med Kalle Norrbin, Magnus Tappert, Fredrik Holmberg (kul att se att det klaffade för hans del mot Hässleholm) och Christoffer Wiktorsson.
Så ett femmannamittfält: Bertilsson till höger, Markus Karlsson till vänster. Ceesay i den defensiva mittfältsrollen. Och framför sig får han då Tobias Solberg och Dejan Godar. Ensam på topp: Mano Garcia. Det betyder att Shpetim Hasani placeras som ersättare – och det är egentligen synd med tanke på hans kanonfina nickmål i förra seriematchen. Men Bertilsson petas inte. Knappast lagkapten Karlsson heller. Ceesay ska vara på planen, för sina defensiva kvaliteter och sin tuffhet. SIn förmåga att vinna bollar, spela enkelt och ”sätta till” i närkamperna. Solberg är bra. I sina bästa stunder, som mot Hässleholm, väldigt bra. Va’ jag led med honom i lördags. Först ett underbart inlägg till Hasanis mål, sedan ett misstag som han knappast gör om – och som straffades med 1-2 i baken. I slutsekunderna, till råga på allt. Nu visade han sina kvaliteter med all önskvärd tydlighet. Och Dejan Godar har spetskompetens så det stänker om det med sin känsliga vänsterfot. En sådan spelare petar inte Stahre.
För övrigt; när mittbacken Magnus Samuelsson är tillbaka efter sin diskbråcksoperation blir det ännu knivigare för Stahre och hans kollegor. Vilket glädjer mig – Degerfors behöver konkurrens, spelarna tänds av det och kommer då att prestera ännu bättre jämfört med om de flesta känner sig säkra på en plats. Oavsett hur dåligt de presterar.
Noterar för övrigt att Solberg fick slå hörnorna på Godars bekostnad mot Hässleholm; Godar som inte var lyckosam med hörnorna mot Jönköping södra (han tvingades lämna återbud till förra seriematchen när Solberg var hörnläggare). Inte har det blivit så mycket bättre men ge Solberg fortsatt förtroende med hörnorna! Utdelningen kommer!
Noterar dessutom att det blev, om än mot mycket sämre motstånd jämfört med tidigare, bättre med en högerfotad högerback (Kalle Norrbin) i stället för vänsterfotade Wiktorsson som inte alls kommit till sin rätt som högerback – han är vänsterback. Punkt – slut! Och Markus Karlsson är så offensiv i sin spelstil att han passar lika bra på vänsteryttermittfältet, han har annars spelat vänsterback i de tre första matcherna.
Manchester United till Champions League-final. På ondagskvällen avgörs om det blir mot Chelsea eller Liverpool (1-1 efter första matchen i Liverpool). Jag tror på Chelsea.
Men innan jag tar plats vid tv:n för det brittiska tungviktsmötet ska jag, utan att tänka på jobb, kolla när KB Karlskoga åker ur Svenska cupen mot Gif Sundsvall. Allt annat vore en jätteskräll. Med stor säkerhet är skillnaden ännu större mellan de här båda lagen än den var mellan DIF och Hässleholm. Ser fram emot en med KB-mått mätt storpublik. Fri entré nämligen. Drygt 40 sponsorer står för kalaset genom att lägga en femma var per åskådare.
Och framför allt ska jag innan dess ha fått sommardäcken på bilen – högst alternativt fixat själv så sommardäcken kommer på den lergråa Volvon. Men det tror jag inte ens själv att jag ska sätta igång med. Sista dagen. Paniken börjar komma mer än smygande. Vill inte ha böter för något skit med bilen. Igen. 1500 från i somras svider fortfarande sedan jag tagit fel på besiktningsdag och sedan åkte dit för att jag körde med en bil som inte var besiktigad. Fanns inga ursäkter att ta till, liksom. Har inte, behöver inte heller… försöker jag intala mig, komma på några för att jag kör med vinterdäck i maj. Det ska ju fixas i dag. Snart. Relativt snart. Åtminstone innan midnatt… hoppas jag.
Jag önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton och en skön och avkopplande första maj-ledighet för det tänker jag se till att få. Vi hörs igen på fredag – när jag umgås med allvarliga planer att för första gången se en fotbollsmatch i Skattkärr. Strömtorp ska dit för division 4-premiär. Jag har varit i Skattkärr en gång tidigare – men det är en annan historia som jag återkommer till. Den förde nämligen med sig ett besök i Molkom. Och därifrån finns det mer än en historia att återkomma till om. Inte minst om vad som serveras på pizzorna och hur svarttaxichauffören får hem sina kunder…
Till sist bara: 5 555 besökare på bloggen under tisdagen. Rekord så det sjunger om det som min uppskattade kollega Andreas Svahn konstaterat redan sent i natt. Jag funderar redan på hur vi ska fira när vi fått vårt 100 000:e besök – vi har drygt 25 000 nu, efter tre veckor. Över våra vildaste fantasier, förstås.
Både han och jag är innan dess rejält trötta på att behöva korka upp champagne så fort vi slagit rekord – så vi får fundera ut något annat lämpligt. Och tack vare er, alla trogna besökare, måste vi tänka så det knakar. För det lär brådska att ha fattat ett beslut:-)
Och tänka så det knakar vet ni också vem/vilka som måste göra när det plötsligt blivit konkurrens om platserna i DIF-truppen. Vem trodde det för en och en halv månad sedan. Inte jag i alla fall. Men jag är övertygad om att Stahre & co löser det på bästa sätt.
Slut för i dag, sa fröken.
Tack för i dag, vrålade barnen.
Ja, så lät det åtminstone i klassrummen på Karlbergsskolan i slutet av 80-talet när undertecknad gick där.
Och det är vad jag tänkte passa på att säga till alla er som läst bloggen här under dagen. Fantastiska 5 500 träffar har vi haft i dag, ett rekord som är dubbelt så bra som det gamla.
Självklart fortsätter vi med täta uppdateringar om allt möjligt och givetvis kan du även fortsättningsvis följa Degerfors IF:s framfart i superettan – och cupen – här.
Mano Garcia, Johan Bertilsson och Johan Pettersson, sett från vänster, hade anledning att vara glada efter den överlägsna segern i Hässleholm på tisdagskvällen. Bertilsson gjorde två mål, Garcia och Pettersson varsitt.
Gå in på nwt.se/sport om du vill läsa mer om matchen.
93 min: Domaren blåser av. Degerfors vinner mycket säkert – och väldigt välförtjänt. Klart för tredje omgången i Svenska cupen.
88 min: Oscar Olsson i Hässleholm varnas.
87 min: Hässleholms ytterst lilla hejaklack roar sig med att skjuta raketer. På planen är det avslaget värre.
82 min: 0-4! Johan Pettersson får ett bra läge och gör inget misstag. Nu är det defilering mot en överlägsen seger. Christophe Lallet ska nämnas i samband med målet för ett fint förarbete.
81 min: Utmärkt försvarsjobb från Fredrik Holmberg stoppar Peter Eriksson från att sätta Simon Nurme i svårigheter i samband med ett genombrottsförsök från vänsterkanten.
80 min: Johan Bertilsson är mycket nära att göra sitt tredje mål men med mycket knapp marginal hindras han från att bli tremålsskytt. Joel Ringströms högra stolpe räddar Hässleholm från 0-4.
78 min: Hässleholms överlägset bästa chans. Filip Thurn skjuter i DIF:s ribba – från nära håll. Degerfors rensar resolut undan returen.
77 min: Publiksiffran ropas ut. 321 åskådare. Lite skillnad mot i allsvenska kvalet 1993. Då var det så många som 8 500 åskådare på Österås IP…
73 min: DIF:s inhoppare Johan Pettersson provar med ett långskott. Det går på mål men ger inga bekymmer för målvakten.
71 min: Tredje DIF-bytet. Nu får Christophe Lallet komma in. Mano Garcia är den som kliver av – och får en välförtjänt klapp i ryggen av tränaren Janne Stahre. Matchen är sedan länge avgjord. Nu handlar det för DIF:s del enbart om att spela av de sista 20 minuterna.
70 min: Degerfors andra byte. Markus Karlsson utgår, in kommer i stället Johan Pettersson. Tobias Solberg får överta kaptensbindeln.
65 min: 0-3! Hässleholm utgör inte något hot mot Degerfors. Speciellt inte sedan Mano Garcia forcerat in en målvaktsretur. Tobias Solberg skjuter första skottet. Garcia är i misstänkt offsideläge när skottet avlossas men målet godkänns.
63 min: Degerfors gör sitt första byte. Shpetim Hasani får lämna plats för Andreas Holmberg.
61 min: Ett långskott från Hässleholm ändrar riktning på en DIF-försvarare men Simon Nurme stoppar enkelt bollen.
58 min: 0-2! Fredrik Hägglund i Hässleholms mittförsvar slarvar med bollen. Johan Bertilsson tar den, avancerar mot mål och prickar in bollen. Nu talar det allra mesta för att Degerfors går mot seger och kvalificerar sig för tredje omgången i Svenska cupen.
57 min: Fredrik Holmberg stoppar säkert ett hemmaanfall genom att nicka bollen tillbaka till Simon Nurme.
55 min: Johan Bertilsson i DIF varnas efter att ha fällt en spelare bakifrån på mittplanen.
55 min: Tobias Solbergs hörna blir för lång.
54 min: Johan Bertilsson försöker komma in i skottläge från vänsterkanten men bollen täcks till hörna.
53 min: Johan Bertilsson går omkull utanför Hässleholms straffområde men domaren friar.
52 min: Shpetim Hasani kämpar starkt på högerkanten men bollen hamnar till slut nere hos hemmamålvakten.
50 min: Hässleholm får en frispark på vänstersidan. Dejan Godar nickar undan bollen i första läget, vid det andra inlägget landar bollen i Simon Nurmes famn.
49 min: Fisnik Alaj försöker dribbla sig igenom DIF:s försvar men stoppas effektivt.
46 min: Andra halvlek har börjat. Och mycket riktigt; samma DIF-uppställning som i första halvlek.
Pausen: Träffar Patrik Werner i Degerfors tränarstab i pausen:
- Hässleholm har inte skapat någon direkt farlig chans. Så på så sätt får vi vara nöjda. Likaså är det positivt att vi har en ledning, ett fint mål från Johan Bertilsson sedan Tobias Solberg svarat för en bra framspelning.
- Det vi ska försöka förbättra till andra halvlek är rörelsen och farten framåt. Kan vi få till det på ett bättre sätt hoppas och tror jag att vi lyckas göra fler mål.
- Som matchen utvecklat sig bör vi, med rätt inställning, kunna fixa det här, kommenterar Patrik Werner.
Signalerna från DIF-lägret är; inga byten direkt inför andra halvlek – och det bekräftas också av att ersättarna står i en ring ute på planen och trixar med bollen.
45 min: Domaren blåser av första halvlek. Degerfors i ledning med ett mål.
44 min: Spelarna väntar mest på pausvilan.
41 min: Peter Eriksson skjuter en frispark från drygt 25 meter. Simon Nurme räddar till hörna som Fredrik Holmberg nickar undan. Avvinkat för offside i nästa läge
40 min: Tobias Solberg får två chanser att dra till med högern men väljer att ta över bollen till vänsterfoten och under tiden kan Hässleholm vid båda tillfällena täcka undan.
38 min: Degerfors skaffar sig ett allt tydligare övertag.
36 min: Simon Nurme plockar busenkelt ner ett vänsterinlägg från hemmalaget.
36 min: DIF på väg att skaffa sig ett bra läge men Mano Garcias dribblingsförsök strax utanför straffområdet misslyckas.
35 min: De senaste minuterna har mest handlat om felpass…
32 min: Peter Eriksson slår en frispark från långt håll. Bollen dimper ner i ribbans överkant och studsar över. Simon Nurme har läget under kontroll och hade räddat om frisparken gått innanför målramen.
29 min: 0-1! Johan Bertilsson nickar i mål efter inspel från vänstersidan, signerat Tobias Solberg.
28 min: Tobias Solbergs vänsterhörna går till inspark.
27 min: Bra fart på DIF:s passningsspel. Mano Garcias skott täcks till hörna.
26 min: Mano Garcia får iväg ett löst skott mot Hässleholms mål. Enkelt för Joel Ringström att stoppa bollen.
24 min: Matchens så här långt bästa chans. Vänsterinlägg från Markus Karlsson nickas strax utanför målet av bortalagets Shpetim Hasani.
23 min: Oscar Olsson får på ett kraftfullt skott men bollen går utanför Simon Nurmes högra stolpe, Nurme har bra koll på bollen.
22 min: Händelsefattigt så här långt. Hässleholm har hängt med förvånansvärt bra spelmässigt. Inga riktigt heta lägen åt något håll.
19 min: Shpetim Hasani skaffar sig ett bra läge i straffområdet men målvakten räddar.
18 min: Simon Nurme räddar när Fisnik Alaj får friläge, dock avvinkat för offside.
16 min: Hässleholms målvakt plockar enkelt ner ett vänsterinlägg från Markus Karlsson.
14 min: Simon Larsson i Hässleholm blir varnad efter en kapning drygt tio meter utanför straffområdet. Frisparken blir resultatlös.
13 min: Kalle Norrbin slår ett högerinlägg som blir för långt – och går till hemmainkast från andra sidan.
11 min: DIF-backen Christoffer Wiktorsson nickar undan bollen.
10 min: Hässleholm får frispark, drygt 25 meter från DIF-målet – vänsterkanten.
8 min: En bakåtnick från Hässleholm håller på att ställa till det men målvakten fixar läget.
6 min: Tobias Solberg slår DIF:s första hörna, den nickas undan av hemmaförsvaret.
5 min: Djupledsboll från Hässleholm som blir för lång. Simon Nurme hinner utan problem ut.
4 min: Fisnik Alaj, tremålsskytt senast, fixar Hässleholms första hörna. Den blir resultatlös – ett skott från central position utanför straffområdet går högt över Simon Nurmes mål.
3 min: Mano Garcia avlossar DIF:s första skott. Långt utanför.
1 min: Hässleholm har gjort avspark.
Fyra minuter till match: Hässleholms gamle skyttekung Percy Olsson var mycket omskriven när DIF kvalade sig kvar i allsvenskan genom kval mot Hässleholm för knappt 15 år sedan. Mest för att han några nätter innan en av kvalmatcherna kastades i fyllecell. Nu passerade han förbi nedanför läktaren. Tillbaka i Hässleholm, efter ett gästspel i Örgryte där karriären aldrig tar fart. Han spelar inte längre utan är i stället hotellägare i Hässleholm.
Cirka en halvtimme till matchstart: Pratade nyss med DIF:s tränare. Inga ändringar utifrån vad som meddelats tidigare angående laget. Alltså; Simon Nurme i mål. En backlinje, från höger, bestående av Kalle Norrbin, Magnus Tappert, Fredrik Holmberg och Christoffer Wiktorsson. På mittfältet återfinns Johan Bertilsson, Dejan Godar, Tobias Solberg och Markus Karlsson. Längst fram Shpetim Hasani och Mano Garcia. Ersättare: Johan Pettersson, Erik Nilsson, Andreas Holmberg, Christophe Lallet och Jesper Fromholdt (målvakt). Yankuba Ceesay saknas på grund av skada. I startelvan kommer Dejan Godar, som saknades i förlustmatchen mot Limhamn/Bunkeflo, in på mittfältet. Christoffer Wiktorsson blir vänsterback i stället för högerback som han varit i de tre matcherna som hittills spelats i superettan. Då får Markus Karlsson flytta upp ett steg, och Erik Nilsson börjar nu på bänken. Kalle Norrbin tar högerbacksplatsen.
- Vi tycker att det fanns en hel del positivt att ta med från senaste matchen även om slutet var väldigt tungt, båda målen kändes onödiga (förlust med 1-2). Nu, när vi möter ett lag som håller till två divisioner lägre än vad vi gör, är det viktigt att vi är mycket ödmjuka inför uppgiften. Med tanke på att vi ännu inte vunnit någon tävlingsmatch den här säsongen känns det extra viktigt att vi kan göra det nu.
- Allt känns fint i truppen och vi är mycket hoppfulla att det ska bli en bra prestation och också en seger, meddelas från DIF:s tränarstab.
Hässleholm inledde sin division 2-serie med två förluster men vann senast derbyt mot Markaryd med förkrossande 7-1 – efter att ha bjudits på flera billiga mål. När man ögnar igenom laguppställningen finns inga kända namn. Den riktigt insnöade fotbollsnörden vet att målvakten Joel Ringström har allsvenskt förflutet – som reserv i Malmö FF, Daniel de Stefano har varit med i Öster under den allsvenska tiden, men annars är det ett doldislag Degerfors ställs mot.
Matchen börjar 19.00 här på Österås IP där det ännu så länge är väldigt folktomt i solgasset – över 20 grader varmt, dessutom… men pressläktaren är förstås på skuggsidan…
Nu behöver jag lite hjälp av er som läser denna blogg. Ta en god titt på bilden här ovanför och kom med förslag på vem som är porträtterad.
Bilden sitter, eller har suttit (jag vet inte om den är kvar), i skyltfönstret på H&M i Karlskoga. Jag har, så gott som, klart för mig vem det är som agerar fotomodell men det finns de som inte håller med mig.
Så; kommentera detta inlägg och skriv vem ni tror att bilden föreställer.
——- SLUTSATS ————————–
Nu tror jag att vi har fått det statistiskt säkerställt vem det är. Om det sedan är mannen i fråga är inte lika väsentligt…
Så här ser era förslag ut:
Emil Kåberg 3 röster
Alexander Östlund 2 röster
Jesus 1 röst
Dave Navarro 1 röst
Själv är jag övertygad om att det är Emil Kåberg på bilden. Annars har han en tvillingbror som knäcker extra som modell för H&M. Alexander Östlund? Njae… tror inte det, även om det finns vissa likheter. Dave Navarro? Knappast troligt. Den amerikanske gitarristen är visserligen ganska lik, på vissa bilder, men han har tatueringar längs hela högerarmen, något som personen på bilden inte har. Jesus? Föga troligt. Han känns mer som en Dressman-kille.
Janne Stahre hör bön. Jag hade faktiskt inte läst laguppställningen när jag på måndagskvällen skrev hur jag ville se DIF spela mot Hässleholm.
Nu blir Christoffer WIktorsson, som testats som högerback, vänsterback – som han ska vara. Markus Karlsson lämnar vänsterbackspositionen och tar ett kliv uppåt. Kalle Norrbin, åter efter ryggskada, går in som högerback.
Laget – målvakt: Simon Nurme. Backlinjen: Kalle Norrbin, Magnus Tappert, Fredrik Holmberg, Christoffer Wiktorsson. Mittfältet: Johan Bertilsson, Tobias Solberg, Dejan Godar, Markus Karlsson. Anfallslinjen: Shpetim Hasani och Mano Garcia. På bänken: Erik Nilsson, Johan Pettersson, Andreas Holmberg, Christophe Lallet.
Mittfältaren Yankuba Ceesay saknas på grund av knäskada.
Degerfors möter på tisdagskvällen Hässleholm i Svenska cupen. Andra omgången. På papperet en lätt uppgift. Och DIF s k a gå vidare. I annat fall är den krisstämpel som det börjar letas efter på sina håll läge att gå skallgång efter.
För min del är det framför allt de här svaren jag vill ha:
* Degerfors allt annat än tydliga och trygga defensiv måste tätas till – mot ett fjärdedivisionslag borde det finnas möjlighet för det svajiga försvaret, som det sett ut i de tre första omgångarna i serien till skillnad mot i de fyra sista matcherna innan superettan började, att få tillbaka lite stabilitet. Det är inte bara försvarsspelarnas fel, de har fått dålig hjälp, men hittills har ingen fältherre trätt fram i backlinjen. Jag hoppas på Magnus Tappert som visat mest löftesrika tendenser i den riktningen.
* Degerfors måste kunna föra en match, omsätta ett övertag spelmässigt i att skapa tillräckligt bra chanser för att kunna göra mål.
* Degerfors måste ta tillvara på sina lägen.
* Och Degerfors måste framför allt vinna.
För övrigt förstår jag också, teoretiskt sett, tanken med att sätta en vänsterfotad spelare som högerback (Christoffer Wiktorsson) men jag vill se ett praktiskt resultat av det nu. Annars; Wiktorsson som vänsterback i nästa seriematch, Markus Karlsson som vänsteryttermittfältare. Teoretiskt sett är det intressant tänkt av tränaren Janne Stahre. Wiktorsson ska kunna bryta in i banan och på så sätt bli ett anfallsvapen med sin vänsterfot, han ska också hitta in i de ”passningsfickor” som tränare så gärna pratar om – bakom backlinjen, den så svårförsvarade ytan. Centralt.
Men i praktiken har det, förutom vid fasta situationer, inte hänt alls. Och det är slöseri med en av landets största backtalanger att använda honom på en för hans del så ovan position. Jag fattar också att det ska vara variation; från ena kanten överlappningar och inspel från en vänsterfotad ytterback, från andra sidan det andra. Men när det inte fungerar annat än på teoritavlan och på träning (om ens där) – ja, då gäller det att bryta det mönster som så tydligt inte klaffar.
Till sist; jag har ännu inte fallit hejdlöst för defensive mittfältaren Yankuba Ceesay – som så många av mina kollegor gjort – men jag tror att jag i längden kommer att gilla hans betydelse för lagets balans. Om han bara förmår hålla sig ifrån allt för många varningar och sedan avstängningar. Det är där jag är tveksam. Och så filmningarna. Gör han det på offensiv planhalva kan jag i och för sig känna… avsky, fuskare… men när han gör det i eget straffområde eller i eget straffområdes närhet… ja, då kan jag känns mer än ängslan för hur det ska gå ödesåret 2008.
För mig är alla år med Degerfors ödesår… negativ och pessimistisk som jag är. Hoppas jag får ett en skjuts i positiv riktning i samband med tisdagens mycket väl emotsedda, av mig själv, resa till Hässleholm.
När det gäller värdelöst vetande om gamla Bofors IK- och Degerfors IF-tränare är jag oslagbar. Jag tror ingen säger emot. Jag må dömas ut av många olika skäl (mer eller mindre sakliga) - men aldrig när det gäller värdelöst vetande.
Så därför. 9 november 1992 tog 24 år och 11 dagars väntan slut; Helsingborg var tillbaka i allsvenskan. Helsingborg är tillsammans med Degerfors och Hammarby, innan Hammarby tog sitt SM-guld – faktiskt… de klubbar jag känner starkast för i svensk fotboll.
Det ska vara en ärorik bakgrund, en i många år misskött verksamhet, konkurshot, bråk, besvärligheter, problem – och ett litet, litet lyft… kanske, ibland vill jag nog mest att det ska vara gamla minnen. Nostalgi. Och bara nära att det blir framgång igen. Vissa gånger känns det så. Degerfors IF är därför ett perfekt objekt för min fotbollskärlek.
9 november 1992 var Helsingborg åter i allsvenskan. Och Bosse Nilsson, han som 1997 var tränare när Degerfors ramlade ur allsvenskan, mådde som en prins. Från en tillvaro på skuggsidan i tredjedivisionen – tillbaka i högsta serien.
För hans del var 9 november ett oförglömligt datum. För hans fru Eva var det så också – av ett annat skäl. På segerfesten efter HIF:s avancemang fick hon nämligen, försynt, påpeka att Bosse borde minnas något annat också den här dagen.
- Det är första gången på 22 år som jag glömt bort den här dagen, ursäktade han sig.
Förgäves.
Och efter att blivit av med slipsen, skor och strumpor från glädjerusiga spelare så fick han glida ut i en barfotadans med sin Eva – för att fira bröllopsdagen.
Och sedan, efter en halvtimmes vila, efter läggning 06.00, kliva upp – ta färjan till Helsingör och sedan flyget till Tel Aviv för att se Sverige VM-kvala mot Israel.
Det blev fantastisk, offensiv, fotbollspropaganda på måndagskvällen mellan Helsingborg och Malmö (4-2).
Och; övertala Henrik Larsson att vara med i svenska landslaget i EM i sommar. Jag lovar; han blir mer betydelsefull än Zlatan Ibrahimovic!
Bländande i den här matchen. En matchvinnare. En målgörare. Och en framspelare. Dessutom en spelare, utan tydliga ledaregenskaper i övrigt, som genom sitt agerande och sin inställning på planen, förmår att lyfta andra spelare också.
Den här matchen minns jag länge. Som årets match i allsvenskan.
Genom Malmös förlust är Djurgården enda lag i högsta serien utan förlust. Och Helsingborg nafsar MFF i hälarna. Vem som vinner? Göteborg! Till skillnad mot Helsingborg, seriens mest målglada lag, allt annat än charmigt offensivt men i den träiga allsvenskan räcker det med att vara stabil bakåt och välorganiserad. I det långa loppet. Tyvärr.
Fundera nu på varför Bosse Nilsson, Helsingborgs tränare, aldrig kommer att glömma 9 november – även om han en gång, oförlåtligt annars, glömde vilken speciell händelse som ägde rum då… drygt 20 år tidigare…
Men; vilken fantastisk fotboll vi bjudits på. Skånederby. Helsingborg. Och Malmö. Och underhållning på högsta nivå. Okej då; med svensk klubblagsfotbollsmått mätt. För felpassningarna finns där förstås. De misslyckade skotten. Och den begränsade individuella kreativiteten. Men inte alls lika tydligt som det brukar.
Jag hade trott att två normalt sett offensiva lag skulle täta till bakåt i första hand när det handlade om derby och väldigt viktiga allsvenska poäng stod på spel. Jag hade trott på målsnålt. Kanske 1-1. Jag fick totalt fel. Och är jätteglad för det.
Chanserna har avlöst varandra. Mållägen har skapats i i stort sett varje anfall, lätt överdrift:-) Och jag har inte sett en bättre halvlek i allsvenskan – på många år. Ingen roligare i alla fall. För ärligt talat; defensivt finns mycket mer att önska från båda håll. Men hellre det än tillknäppt som bara den – och tråkigt.
Helsingborg leder med 2-1 och gör det tack vare en härligt charmig och positiv fotboll. Så var det förstås även i Kalmar (stryk med 2-4) men den här gången möter HIF ett nästan lika anfallsglatt lag – därför tror jag att HIF håller undan. Och jag unnar verkligen laget det.
Fast alla MFF-supportrar behöver inte sluta hoppas. Minns våren 1993, en ljuvligt varm majkväll, när lagen möttes för första gången efter en 24-årig parentes (när Helsingborg var utanför allsvenskan). 3-0 till HIF efter första halvlek. 3-3 till slut. Inför drygt 28 000 åskådare. Den tredje bästa publiksiffran någonsin på normalt sett så totalt charmbefriade Malmö stadion. På den tiden var det P3, eller hette det P4 redan då, som gällde.
Men nu tar vi plats i tv-soffan igen – och hoppas på en nästan lika underbar andra halvlek. Lika fantastisk som den första kan det knappast bli men något åt det hållet vore en höjdare.