2010-03-16 14:04
Under fotbolls-VM 1994 var det en stjärna som lös starkare än solen, Tomas Brolin. Nu myser han kanske mer än lyser i Mästarnas mästare och vi kan väl passa på och drömma oss tillbaka till den där sommaren då Brolin förvandlade halva befolkningen till fotbollsänkor.
2010-03-13 22:54
Jag vill inte tro att den här frågan är på riktigt. Jag vill inte tro att det på fullt allvar finns människor som rycker hår ur rumpan framför tv:n. Kan ingen träda fram och säga att det var ett stort skämt. SNÄLLA!
2010-03-10 9:30
Jag är en stor konstnär med tvivelaktig karaktär. Japp, det är så sant som det är sagt. I alla fall om man får tro NE:s test där man får svar på frågor och sedan blir utsedd till en av 150 historiska personer. Det är Dick Harrisson som ligger bakom påhittet och då måste det ju vara sant, han är hur trovärdig som helst. Jag är tydligen lik Pablo Picasso. Vem är du lik?
PS. Jag kände en tjej som pluggade historia i Uppsala och hade våta drömmar om Dick Harrisson. Det var djupt oroväckande!
2010-03-09 8:08
Det finns dåliga förlorare och sen finns det dåliga förlorare. Det här är den sorgliga berättelsen om Britt som rest ända från Lidköping och bara får med sig lite badsalt hem från tv-studion. Sånt är minsann inte roligt.
2010-02-27 16:34
Björn Ferry är inte bara OS-medaljör, han är även designer. Med verk som Hundbajs i soffa har dock designvärlden ännu inte fallit för hans talang. Kanske går det bättre med glaskonstverket Pillesnas i vas? Observera att den är handblåst…
Vad säger ni, ska vi rösta? Tycker du att det är fantastisk design klicka glad, skitfult klicka arg.
2010-02-27 15:08
Ibland tittar jag in på föräldrasajter på nätet och varje gång fylls jag av en överväldigande känsla av att inte passa in. Är det bara jag som ber barnen att dra åt skogen när de spritter upp klockan sju en lördagsmorgon? ”Ta en risifrutti och slå på teven” fräser jag när de kommer upptassande.
Nu senast ville en föräldrasajt komma i kontakt med folk som fött barn hemma – av egen fri vilja – inte för att nåt sket sig i planeringen.
Jo tjena. Det skulle inte jag göra. Inte en chans. Jag skulle inte operera ut blindtarmen i vardagsrummet heller. Förlossningen var enda gången i livet som man får skrika åt sin make att man vill sterilisera honom med ett slött verktyg eller att man vill ha allt knark som finns och lite till. Men sånt skriver de inte om på föräldrasajtern, undrar varför inte?
2010-02-25 20:03
Köldrekord, värsta vintern i mannaminne. Kan vi inte hejda oss ett litet litet ögonblick. I Mongoliet har de minus 50 grader och 2,5 miljoner kreatur har frusit ihjäl hittills. En tredjedel av befolkningen är nomader. De kan få gnälla tycker jag.
Så där.
Ville bara få ur mig det.
Definition av ordet Mannaminne: Den tid som förflyter mellan två snöstormar i Stockholm.
2010-02-23 8:16
Senaste nytt om extremvädret
Kölden stoppar tågtrafiken
Kung Bore tar skamgrepp på Sverige
Den stora nyheten fortsätter att vara att ”det är vinter”. För bövelen människor – det är februari. Hur kan det komma som en chock? Visst är det en rätt kall vinter med rätt mycket snö men vi bor för tusan i Sverige. Vad är vi för sorts vikingar egentligen? Skärpning!
2010-02-19 9:45
Jag har tagit mod till mig och kastat mig rakt ut i det okända utan säkerhetsnät.
Jag läser mycket och gärna. Jag är svag för genren fantasy (som en snustorr lektor på litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala bestämt hävdade att det inte är litteratur). Kruxet är bara att det finns så himla mycket skräp, förvånande mycket är harlequin fast med drakar och folk med spetsiga öron. Dessutom har många fantasyförfattare storhetsvansinne och spyr ur sig serier om tio böcker utan vidare. Då drar man sig för att kasta sig in i något nytt.
Nu har jag skaffat tre nya böcker som allihop är del ett i en serie. Om de är bra allihop ligger jag lite risigt till.
Annars kan jag varmt rekommendera följande författare: Ursula Le Guin, Meredith Ann Pierce, David Eddings, Philip Pullman, Christopher Paolini och Terry Pratchett.
Det här har jag köpt. Trots att det inte är litteratur!
2010-02-18 9:25
Det finns en sorts nyheter som vi seriösa (ehum ehum) journalister brukar håna med nedlåtande ton, de så kallade Jag-trodde-jag-skulle-dö. Det kan handla om en person som varit milimeter (eller kilometer, det är inte så noga) från att nästan kola vippen.
Så ofta vi kan utropar vi när vi ser sådana nyheter ”Jag trodde jag skulle dö” och så skrattar vi så att vi nästan kräks. Ändå verkar det finnas ett omättligt begär efter att läsa om folk som nästan har trillat ner från ett berg, fått feber i grissjukan eller något annat rafflande.
Vi som jobbar med nyheter är lite avtrubbade, vi har sett att man faktiskt kan dö – på riktigt. Men de personerna är så himla svåra att intervjuva.
Bloggen drivs stolt med hjälp av Wordpress 2.8.4
